Saxån slingrar sig genom det skånska landskapet, mer än bara ett vattendrag. Den är en historisk pulsåder som i årtusenden format livet och landskapet i Harjagers härad. Denna artikel behandlar Saxåns historia, från stenålderns jägare och framåt, och utforskar åns betydelse för bosättning, försörjning och industri.
Forntida liv längs Saxån
Jägare och samlare
Långt innan skriven historia tog sin början var Saxån en viktig plats för människor. Arkeologiska utgrävningar i Häljarp, beläget intill ån, vittnar om mänsklig aktivitet redan under äldre stenåldern, för över 9 000 år sedan. På en höjdrygg ner mot Saxån har arkeologer funnit resterna av ett komplext system av rännor. Dessa tolkas som lämningar efter ett hägnadssystem, troligen använt för att underlätta jakt. Fynd av mikrospån – små, vassa flintbitar som användes som verktyg – bekräftar platsens funktion som jaktmark under denna tidiga period. Dessa upptäckter visar hur människor levde och verkade i området långt innan jordbruket introducerades.
Från havsvik till boplats
Under yngre stenåldern, för omkring 5 000 år sedan, var landskapet kring Saxån markant annorlunda. Havsytan låg betydligt högre än idag, vilket innebar att Saxån snarare utgjorde en skyddad havsvik. Vid Häljarp har arkeologer funnit tydliga lämningar efter en boplats från denna tid, bestående av två långhus och två hyddor. Långhusen tillhörde en specifik typ, känd som Dagstorphus typ 1, och kännetecknades av sin trapetsoidform. De mindre, runda hyddorna hade centralt placerade eldstäder. Även under denna period, när Saxån utgjorde en havsvik, erbjöd platsen goda förutsättningar för fiske, jakt och transporter, vilket gjorde den till en attraktiv boplats.
Saxån som industrins kraftkälla
Saxå Bruk – Ett järnbruks historia
Under flera århundraden har Saxån utgjort en viktig kraftkälla för industriell verksamhet. Saxå bruk, ett järnbruk som var i drift från 1540 och en bra bit in på 1900-talet, är ett tydligt exempel på detta. Brukets långa och innehållsrika historia, som finns dokumenterad i Riksarkivet, vittnar om dess stora betydelse för bygden. I arkiven finns bland annat blåsningsjournaler och undersökningsprotokoll som ger en fascinerande inblick i brukets dagliga verksamhet. Saxå bruk var inte enbart en arbetsplats, utan kom att forma ett helt brukssamhälle kring sig.
Marieholms Yllefabrik
Ett annat framstående exempel på Saxåns industriella betydelse är Marieholms Yllefabrik. Redan på 1870-talet insåg man åns potential och anlade ett färgeri på platsen. Senare, 1898, tog Carl Hermann och Jöns Hansson initiativet till att utveckla färgeriet till en fullskalig yllefabrik. Vattnet från Saxån var en absolut nödvändighet för fabrikens olika processer, såsom färgning, beredning och tvättning av ylletyget. Under 1940-talet, då den svenska tekoindustrin blomstrade, var Marieholms Yllefabrik en av de största arbetsgivarna i trakten. Fabrikens framgångar var direkt kopplade till den tillförlitliga tillgången på vattenkraft från Saxån.
Samhällsbyggaren Jöns Hansson
Jöns Hansson, en av fabrikens grundare, var en engagerad samhällsbyggare. Han var drivande i frågor som elektrifiering av samhället, grundandet av ett bibliotek och uppförandet av en samlingslokal för invånarna. Fabriken tog också ett socialt ansvar genom att bygga bostäder åt sina anställda. Detta visar på det nära samspelet mellan fabriken och det omgivande samhället, och hur Saxån, genom industrin, bidrog till en positiv utveckling i bygden.
Jordbruk och landskapsomvandling
Saxåns avrinningsområde präglas i hög grad av åkermark, vilket vittnar om jordbrukets långa och betydelsefulla historia i regionen. Ån har genom tiderna varit en viktig resurs för bevattning av åkrarna. För att optimera marken för jordbruk har landskapet genomgått omfattande förändringar. Utdikning, det vill säga att man gräver diken för att leda bort vatten från våtmarker, har varit vanligt förekommande. Många bäckar har också kulverterats, vilket innebär att de lagts i rör under marken. Dessa åtgärder har påverkat vattensystemet, men de visar också på Saxåns centrala roll i bygdens utveckling och människans strävan att anpassa naturen efter sina behov.
Från dåtid till nutid
Även om den industriella eran vid Saxån till stor del är över lever åns betydelse för landskapet och samhället kvar. Flodens närvaro har varit avgörande för jordbrukets utveckling och har format landskapet genom utdikning och kulvertering.
Saxån idag och i framtiden
Rekreation och naturvård
Idag har Saxån kanske inte samma industriella tyngd som tidigare, men den fortsätter att vara en värdefull tillgång för landskapet och dess invånare. Ån erbjuder möjligheter till fiske, rekreation och naturupplevelser. Samtidigt pågår ett aktivt arbete för att förbättra vattenkvaliteten och återskapa en mer naturlig miljö längs ån. Ett exempel på detta är LEVA-projektet (Lokalt engagemang för vatten), där Havs- och vattenmyndigheten är en aktiv part.
Framtidens utmaningar och möjligheter
Saxåns historia är en berättelse om ständig förändring. Från att ha varit en vild och orörd naturresurs, via en kraftkälla för industrin, till att idag vara en del av ett landskap präglat av både jordbruk och rekreation. Nya utmaningar, inte minst klimatförändringarna, ställer krav på anpassning och nytänkande. Samtidigt finns det stora möjligheter att värna och utveckla Saxåns unika natur- och kulturvärden. Kanske kan framtidens berättelse om Saxån handla om restaureringsprojekt, ekoturism och ett ökat fokus på att bevara åns rika kulturarv för kommande generationer.
Sammanfattning
Saxån har under årtusenden varit en central del av livet i Harjagers härad. Från stenålderns jaktmarker och boplatser, via industrialismens framväxt, till dagens jordbrukslandskap och fokus på rekreation och naturvård – ån har ständigt anpassat sig och format bygden. Saxåns historia är en påminnelse om vattnets betydelse för människans utveckling och en uppmaning att värna om denna livsnerv även i framtiden.
